Ett steg närmare

Hej på er!

Nu börjar vi snart närmare oss julafton, och mitt inre barn är i eld och lågor.
Finns ingen högtid som julen, man blir så lycklig inombords.
De må inte finnas någon snö och det är ju självklart jättesynd.
Men tänker inte låta det påverka mig.
Har istället haft tomteverkstad för fulla muggar här hemma.
Gårdagen är ett ypperligt exempel...
Satt från klockan åtta till about ett på natten och fixade på julkort och skrev rim till dem, paketerade paket och kom på rim till dem också.
Låter lätt som en plätt, men emellanåt var frustrationen skyhög och jag tänkte att jag skiter i allt.
Inte lätt att vara perfektionist, haha.
Men fick allt färdigt, och känslan efter det slog allt negativt som uppstått.
Så nu väntar jag sååååå på att få ge bort alla kort och klappar.
:)

Granen hjälper till med julfiilisen, hihi.

Gårdagen innehöll också ett annat lyckomoment.
Efter gymmet sökte jag mig till Karis, närmare bestämt Serendipity, för att möta upp en saknad vän.

Min fina Madde hade hittat tillbaka till Finneland från Norge, och jag har väntat såå på att få träffa henne igen.
Vi satt nästan i två timmar och bara pratade om allt som hänt den senaste tiden, och det var så jäkla mysigt.
Saknat den bruden något enormt, och är så tacksam att jag får träffa henne lite igen.
Hihi.

Världens finaste <3

Nej nu blir det nog gym, så kan man fortsätta julgrejja sen.

PUSS!